Sagor som broar mellan kulturer

Sagostunden på kvällen kan vara så mycket mer än en mysig rutin. Rätt berättelser kan bli små resor över världen, där barn får kika in i andra människors vardag, högtider, rädslor och drömmar. När vi låter sagor från olika kulturer ta plats hemma eller i klassrummet, lägger vi en grund för empati, nyfikenhet och respekt som barnen bär med sig långt upp i åldrarna.

Därför bygger sagor broar

Sagor är ofta barnets första kontakt med "världen utanför". Genom en berättelse kan ett barn i Sverige följa ett barn i Kenya på väg efter vatten, eller känna med en flicka i Japan som är nervös inför sin första skoldag. Det blir lättare att förstå att "så där kunde det också vara", utan att det känns som en lektion.

Forskning pekar på att barn som ofta möter skönlitteratur tränar sin förmåga att leva sig in i andra känslor och perspektiv. Det är en viktig byggsten i empatiutvecklingen, något som bland annat lyfts i artiklar om barnböcker och empati på Barnzonen. När vi dessutom aktivt väljer berättelser från olika kulturer, hjälper vi barn att se att människor kan leva på många olika sätt, men ändå dela samma grundläggande behov av trygghet, vänskap och kärlek.

Skolverket betonar att förskolan ska främja förståelse för värdet av mångfald och barns förmåga att leva sig in i andra människors villkor och värderingar. Det gäller naturligtvis även hemmiljön. Sagor blir då ett konkret, vardagligt verktyg för att göra dessa fina formuleringar verkliga, något som märks i exempel och stöd kring flerspråkighet i förskolan hos Skolverket om flerspråkighet i förskolan.

Så väljer du mångkulturella berättelser

Alla böcker som utspelar sig "utomlands" skapar inte automatiskt förståelse. Nyckeln är att välja sagor som känns respektfulla, hyfsat autentiska och nyanserade, utan stereotypa karikatyrer.

Titta gärna efter författare eller illustratörer med egen koppling till kulturen, eller böcker där det framgår att någon från kulturen varit delaktig. Välj gärna också böcker som visar både vardag och fantasi, inte bara exotiska högtider eller "fattigdom och svårigheter". Sagosamlingar där många röster får plats kan dessutom bredda utbudet i bokhyllan. En sådan typ av resurs är till exempel böcker i stil med "Gränslösa sagor" som samlar berättelser från hela världen, se mer hos Natur & Kultur om "Gränslösa sagor".

Fundera också över barnets ålder och mognad. Yngre barn kan möta andra kulturer genom enkel vardagsmagi: en fest med okända maträtter, en resa genom en djungel eller en farmor som berättar minnen från sitt hemland. Äldre barn kan hantera mer komplexa teman som flytt, orättvisor eller klimatfrågor.

Om du vill gå ett steg längre kan du låta barnet vara med och välja, till exempel genom att tillsammans skapa en egen berättelse där barnets bakgrund, språk eller favoritsaker vävs in. Det går att göra digitalt via tjänster som Wonder Saga där ni kan skapa en personlig saga, där ni kan skapa en personlig saga och låta barnet spegla sig själv i huvudrollen.

Praktiska sätt att läsa och diskutera

För att sagor verkligen ska bli broar mellan kulturer räcker det sällan att bara läsa rakt upp och ned. Det är i samtalen, leken och frågorna runt berättelsen som mycket av magin händer.

Här är några enkla sätt att göra läsningen mer levande. Du kan stanna upp och jämföra genom att fråga: "Hur skulle det här vara om det hände här hos oss?" eller "Äter vi något liknande hemma?". Det kopplar samman sagans värld med barnets egen.

Du kan också dramatisera genom att låta barnen spela upp en scen ur sagan, eller byta roller så att någon får vara en figur från en kultur som är ny för dem. Dramatisering och rollspel, som rekommenderas i pedagogiska sammanhang av exempelvis Hegas förlag om sagor för barn, gör intrycken starkare och roligare.

Ett annat sätt är att byta perspektiv. Läs om en kort scen och be barnet berätta hur den skulle kännas ur en annan karaktärs synvinkel. "Hur tror du att kompisen kände när…?". Det tränar perspektivtagande på ett väldigt konkret sätt.

Du kan också skapa något efter läsningen genom att rita en plats ur sagan, laga en rätt som nämns, lyssna på musik från landet, eller slå upp landet på kartan. Små kopplingar gör att berättelsen lever vidare.

Allt detta går att göra både hemma, i mindre skala, och i barngrupp i förskolan eller skolan. I klassrummet kan sagor dessutom bli startpunkt för ämnesövergripande projekt: karta på NO/SO, matlagning på hem- och konsumentkunskap, bild i estetiska ämnen, och samtal om värdegrund på klassråd.

Exempel på sagor från fem världsdelar

Här är några typer av berättelser du kan leta efter, snarare än specifika titlar, om du vill ha en varierad sagosamling.

Europa: Utöver de klassiska folksagorna som många redan kan, finns nyare berättelser om barn i olika europeiska städer: att vara ny i klassen, växa upp flerspråkigt, eller fira olika högtider (till exempel både jul och eid). Leta gärna efter vardagssagor där det råkar finnas flera språk hemma, utan att det görs till "huvudproblemet".

Afrika: Många afrikanska folksagor är muntliga från början, med stark berättartradition. Sagor om listiga hjältar, smarta barn eller kloka bybor är ofta omtyckta av yngre barn. För äldre barn kan berättelser om bygemenskap, naturrespekt eller stadsbarn i dagens Lagos eller Nairobi ge en mer modern bild.

Asien: Här finns allt från klassiska sagor med drakar och andar till moderna bilderböcker om storstadsliv. Japanska, koreanska, indiska och arabiska berättelser ger olika infallsvinklar, men återkommande teman är familjelojalitet, respekt för äldre och balans mellan tradition och nutid.

Nord- och Sydamerika: Leta efter ursprungsbefolkningars sagor, där relationen till naturen ofta står i centrum. Samtidigt är det värdefullt att ha böcker om barn i dagens storstäder på de amerikanska kontinenterna: vänskap över kvartersgränser, migration, blandade familjer.

Oceanien: Berättelser från öar i Stilla havet, inklusive Australien och Nya Zeeland, kan handla om havet som livskälla, klimatförändringar, eller drömtidshistorier från aboriginska traditioner. Även här är respektfulla, väl researchade utgåvor viktiga.

Genom att växla mellan sådana berättelser får barn både igenkänning och utblick. En kväll kan ni välja en klassisk europeisk saga, nästa gång en kort godnattsaga om ett barn som firar nyår på andra sidan jorden.

Vanliga fallgropar och hur du undviker dem

När vi vill "göra rätt" är det lätt att hamna fel. Några återkommande fallgropar handlar om stereotyper och exotifiering. Om en kultur bara syns genom färgglada dräkter, fattigdom eller farliga djur ger det en snedvriden bild. Motmedel är att välja böcker som visar både det vardagliga och det speciella, och som låter karaktärerna vara hela människor, inte bara "representanter för en kultur".

En annan fallgrop är att en bok blir "hela sanningen". Barn kan tro att "alla i land X är så här" om de bara mött en enda berättelse. Motmedel är att visa flera olika böcker från samma region, eller liknande teman från flera länder, så blir det tydligt att variation finns överallt.

En tredje fallgrop är att prata över huvudet på barnen. Vuxna kan ibland fastna i långa förklaringar om kolonialism, migration eller religion som blir mer förvirrande än klargörande. Motmedel är att utgå från barnets frågor. Svara enkelt, känn efter när det räcker och våga säga "vi kan läsa mer om det en annan gång".

Ytterligare en fallgrop är att inte involvera dem berättelserna handlar om. Om du har barn eller föräldrar i gruppen med egna erfarenheter från en viss kultur, kan det bli konstigt om du alltid pratar omkring dem istället för med dem. Motmedel är att bjuda in, fråga om de vill dela med sig, men utan att kräva att de ska vara "experter" eller tala för alla.

Att vara medveten om dessa risker gör det lättare att faktiskt använda sagorna på det sätt de förtjänar: som öppningar, inte som låsningar.

Resurser för fördjupning

Vill du gå vidare och göra mångkulturella berättelser till en självklar del av vardagen, finns flera vägar.

Du kan be bibliotekarien om tips på mångkulturella barnböcker för en viss ålder eller om ett visst tema, som vänskap, flytt eller högtider. Du kan också använda pedagogiska förlag och bloggar som ger konkreta tips på hur du kan jobba med dramatisering, rollspel och temaarbete kring sagor i grupp, som hos exempelvis Hegas. Läroplansstöd och forskning från Skolverket och olika forskningsbaserade sajter erbjuder dessutom artiklar, boklistor och metoder för att arbeta med litteratur, flerspråkighet och empatiutveckling i förskola och skola. Digitala verktyg för egna berättelser, alltså tjänster där ni kan skapa egna sagor med barnets namn, språk och erfarenheter, gör det möjligt att låta flera kulturer och identiteter samsas i en och samma bok.

Oavsett om du är förälder eller pedagog blir effekten störst när sagorna får återkomma, diskuteras och lekas med. Då blir varje godnattsaga ett litet steg mot en större, mer öppen världsbild.