Hoppa till innehåll
Barn sitter runt ett bord med surfplattor som visar färgglada AI-genererade teckningar. En lärare uppmuntrar samtal om bilderna i ett ljust förskolerum med konstmaterial på bordet.

AI och barns kreativitet: möjligheter och utmaningar

AI gör stormsteg i klassrum och lekrum, och ingenstans märks det tydligare än i barnens bild- och sagoskapande. Från enkla röstassistenter till avancerade generativa plattformar har tekniken blivit ett nytt kreativt verktyg, men också en källa till diskussion om fantasi, lärande och integritet.

Så används AI i dagens förskolor och skolor

I många svenska förskolor testas redan appar som låter barn prata in en idé och få en färdig illustration tillbaka på några sekunder. På låg- och mellanstadiet ser vi verktyg där elever skriver tre stödord och får ett första utkast till en berättelse som de sedan redigerar. Flera kommuner kör pilotprojekt med AI-styrda läsplattor som läser av barnets tempo och ställer uppföljande frågor som matchar nivån. Syftet är inte bara att imponera med teknikens "wow-faktor" utan att avlasta pedagoger så de kan lägga mer tid på individuell handledning.

Fördelar med AI-drivna kreativa verktyg

  1. Personalisering: Algoritmer kan justera svårighetsgrad och stil efter varje barns intressen och språknivå, vilket både EU-rådet och forskare lyfter som ett av de starkaste argumenten för AI i skolan (consilium.europa.eu).
  2. Tillgänglighet: Barn med dyslexi kan få texten uppläst medan de illustrerar, och elever med motoriska svårigheter kan skapa bilder genom röstkommandon (dailyai.com).
  3. Frigjord tid för fantasi: När stavningskontroll och bildsök sker automatiskt kan barnen fokusera på idé, berättarstruktur och känsla, kärnan i kreativitet.

Risker för passivitet och minskad fantasi

All teknik bär en baksida. Får barn klicka på "generera" utan att själva bidra blir de snabbt konsumenter snarare än skapare. Finska pedagoger har redan rapporterat tendenser att elever tar den "snabba vägen" och låter AI skriva hela berättelser, vilket i längden hämmar fantasin (hbl.fi). Därtill kommer datainsamling och integritet. Många plattformar sparar barnens alster och inmatade uppgifter, vilket kräver aktiva beslut kring GDPR och vårdnadshavarnas samtycke (dailyai.com).

Svenska fallstudier och aktuella projekt

• I Malmö har förskolebarn fått prova att kombinera skapande med lera och digital teknik. Barnen beskriver sina figurer och idéer med ord, vilket stärker språk och fantasi, och sedan används AI-baserade bildverktyg för att omvandla beskrivningarna till digitala bilder. På så sätt vävs kreativt berättande och digital kompetens ihop i förskolans arbete.
• Den digitala sagotjänsten Wonder Saga låter barn skapa egna sagor genom att välja huvudperson, miljö, moral och till och med ladda upp en egen teckning som inspirationsunderlag. Den aktiva inmatningen motverkar passivitet och varje saga kompletteras med en unik AI-genererad illustration. Efteråt kan barnen betygsätta berättelsen och föreslå förbättringar, vilket förlänger den kreativa processen. (Malmö stad)
• På KTH pågår projekt där elever arbetar med halvfärdiga berättelser som sedan utvecklas vidare med stöd av AI. Fokus ligger på att låta eleverna reflektera och formulera idéer innan tekniken tar vid, så att kreativt tänkande och lärande blir en aktiv del av processen. (KTH)

Råd för pedagoger och föräldrar

  1. Gör AI till sam-skapande, inte automatik. Låt barnen beskriva varje karaktär eller bakgrund innan de trycker på "skapa".
  2. Bygg in analog efterbearbetning: skriv ut bilden, låt barnen färglägga detaljer eller dramatisera sagan i klassrummet.
  3. Ställ öppna frågor om AI-resultatet. Varför ser roboten ut som den gör? Hur skulle historien förändras om huvudpersonen var en katt? Det tränar kritiskt tänkande.
  4. Kontrollera datainställningar. Gå igenom plattformens integritetspolicy och stäng av onödig spårning.
  5. Håll kvar lärarens roll som curator. AI kan ge förslag, men det är vuxna som sätter ramarna för etik, källkritik och progression.

Framtidens balans mellan teknik och egen skaparglädje

AI i klassrummet är här för att stanna, men dess värde avgörs av hur vi använder den. När barn får styra parametrarna, leka vidare med resultatet och reflektera över processen kan tekniken bli ett förstoringsglas på deras fantasi snarare än en ersättare av den. Vår uppgift som vuxna är att se till att klicket på "generera" inte blir sista steget i skapandet utan starten på en ännu större resa.